Hallå igen
Pressrummet i Örnsköldsvik tar knäcken på mig.
Obegränsad tillgång av varm korv, cocosbollar, kaffe och läsk kan aldrig vara goda nyheter för en rund kille som jag.
Samma sak varje gång också. Man äter något på vägen upp. Kommer till Swedbank Arena lite småskönt mätt och går in i pressrummet för att ta en kaffe. Det slutar med att man kommer ut med en cocosboll och en korv.
Under hela den första perioden sitter man sedan i ett koma-liknande tillstånd och försöker lista ut var pucken är.
Det håller inte.
Förlåt att jag bloggat så lite på slutet.
Jag har inte mått så bra på grund av olika anledningar. Men metamorfosen är påbörjad och jag är på gång igen.
Hang in there G...
Små kortsiktiga, uppnåeliga mål är nöten...
Många korta mål blir till slut ett långt bra resultat.
ibland måste man tyvärr dyka ner i avgrunden för att inse vad jävla bra man oftast ändå har det. det gäller att se till det fina i livet, även om det fula många gånger tenderar att ta över. skönt att det känns bättre!!!!!
och vet du gurra, en korv och en kokosboll kan ibland vara precis exakt vad som behövs.
Jag rekommenderar akutpsyk. Man kan inte bli nekad i dörren, maten är okej och man får trycka i sig hur många Sobril man vill.
Att vara inlåst är klart underskattat och ger perspektiv på saker och ting. Bara en sådan trivial sak som att slippa tvångströja gör att livet känns mycket lättare när man kommer hem igen. Se till att ha någon som vattnar dina blommor. Besöken kan ibland vara längre än man från början trodde.
Såja. Nu är allt bra igen.
