vitblogg

Precis. Jag är på väg hem.
Efter ett par veckor här i Stockholm har jag fått nog. Med mig hem tar jag en hel del erfarenhet och två nya smeknamn. Lingon-Leif och Geisha. Kanske inte smeknamnen man drömmer om som ett litet barn. Men de får duga. I alla fall tills dess att alla i min bekantskapskrets inser att de ska kalla mig Sheriffen. Eller Heders.

Vad har jag då lärt mig under min tid här?
Jo, att det går alldeles utmärkt att bli julklapp trots att man jobbar på julafton. Strax efter 01 stod man och halsade öl på Kvarnen. Resten av kvällen ska vi inte tala om. Dels för att jag inte kommer ihåg, dels för att jag inte vill komma ihåg. Dyrt blev det i alla fall. Var det någon som sa sex laxar?

Mer då?
Att jag är ganska duktig på mitt yrke. Ska träffa två chefer innan jag åker hem i morgon och prata framtid.
Jag vet inte riktigt vad jag vill. Däremot vet jag att Stockholm är "en jävla muskel som suger pengar ur en". Det fick jag lära mig redan 1999, då en bitter polare myntade uttrycket här ovan, efter att ha spenderat hela sin månadslön på en strippklubb.
Fast å andra sidan spelar det nog ingen roll var jag bor. Är tämligen säker på att jag skulle kunna bränna en lax om dan även om jag bodde på Nordpolen och saknade tillgång till internet. Skulle förmodligen anordna isbjörns-fighter och torska på vadslagningen trots att jag själv håller i den och är den ende som bettar.

So long, losers!