[Insert random rubbe]
Hej.
Först tänkte jag skriva ett långt inlägg. Men ni vet hur det är med mig. Det skiter sig mest hela tiden. Jag tror jag har fått skrivkramp light. Konstigt att det sker nu när jag varit nykter i en månad...
Är det bara jag som ser ett samband?
Hursomhelst.
De flesta av er har antagligen följt Gremlins jakt på en kamera. Hennes krav har varit att den ska vara billig och bra. Men helst så vill hon att den ska vara jättegratis och jättegratis. Men dessvärre så verkar det inte som att Canons sverigeavdelning läser hennes blogg.
Men det gör jag.
Och nu har jag funnit en optimal lösning på hennes problem:
Framsida.
Baksida.
Actionbild.
Vad kameran heter har jag ingen aning om. Men den går att köpa på Lekplaneten för endast 300 riksdaler.
Skynda! Fynda!
Hallon
Hej.
Förlåt att jag inte har uppdaterat så mycket.
Men ...
... till skillnad mot Jim, som är en student/kämpande musiker, så har jag ett riktigt jobb.
... jag jobbar tyvärr inte på en bank. Vilket innebär att jag inte kan spela pingis och blogga dagarna i ända (ja, de har ett pingisbord borta på SEB. Två (!) till och med).
... jag är inte en proffsbloggare/låtsasvakt på casinot. Okej, låtsasvakt kanske var lite hårt. Men lite lustigt är det allt att Alex - som inte ens klarar av att skydda sin grogg när jag är i närheten - jobbar som vakt.
Puss på er.
Ps. Jag har inte bara ett jobb. Jag har tre. Men jag vill inte skryta eftersom det finns folk i min närhet som knappt har ett. Hej Jocke! Jag älskar dig! Ds.
Förlåt att jag inte har uppdaterat så mycket.
Men ...
... till skillnad mot Jim, som är en student/kämpande musiker, så har jag ett riktigt jobb.
... jag jobbar tyvärr inte på en bank. Vilket innebär att jag inte kan spela pingis och blogga dagarna i ända (ja, de har ett pingisbord borta på SEB. Två (!) till och med).
... jag är inte en proffsbloggare/låtsasvakt på casinot. Okej, låtsasvakt kanske var lite hårt. Men lite lustigt är det allt att Alex - som inte ens klarar av att skydda sin grogg när jag är i närheten - jobbar som vakt.
Puss på er.
Ps. Jag har inte bara ett jobb. Jag har tre. Men jag vill inte skryta eftersom det finns folk i min närhet som knappt har ett. Hej Jocke! Jag älskar dig! Ds.
Lite motiverat skryt
Eftersom jag är en sådan fin kille så skryter jag ogärna.
Men en dag som denna kan jag inte hålla mig.
Så här är det:
Jag har alltid varit en jättesopa när det kommer till alla slags tv-spel. Till exempel så har jag inte gjort ett enda mål sedan 1997 på de olika fotbollsspelen som finns till Playstation och Xbox. Inte ens de gånger mina polare släppt kontrollerna för att roat se på när jag stångat mig blodig mot ett försvar bestående av artificiell intelligens har jag lyckats.
Ett handikapp som fått mig att avstå alla sorters utmaningar som kommit min väg när det gäller tv-spel.
I dag gav jag dock efter.
Brorsan hade ingen att spela mot så jag ställde upp för att vara snäll.
Som tack fick jag ett hånflin och en omotiverad segergest kastad i ansiktet så fort han hade gjort sin första touchdown.
Man tackar.
Men i stället för att slå brorsan på armen och ge upp så fortsatte jag.
Och som jag kämpade.
När det var över och krutröken hade lagt sig stod jag där. Som en vinnare.
Gud så underbart det kändes.
Under tiden hade Gurkan anslutit till gemenskapen och han var imponerad. Han sa det inte. Men jag såg det i hans ögon. Framförallt så tror jag att han uppskattade mitt sätt att hantera framgången. Inga skrik. Inga hån. Bara ett stort leende.
Sedan var det dags för NHL -08.
Ett annat spel jag fått agera strykpåse i alltför många gånger.
Eftersom vi var tre stycken idrottsmän vid det här laget så valde vi att köra strafftävlingar, en mot en, där vinnaren stod kvar.
Efter sex raka segrar hade jag fått mitt sällskap i lill-gungning.
Efter tio var de ångandes.
Efter tolv krävde de att jag bytte dosa med dem. Den de använde var tydligen inte bara rosa. Den glappade också.
Så vi bytte.
Och jag vann - igen.
Något som mottogs sisådär.
Gurkan for hem och brorsan vägrar fortfarande prata med mig. Just nu sitter han och löser lätta sudokun i Sundsvalls Nyheter och försöker att lugna ner sig.
Jag tror inte det går så bra.
Det senaste jag hörde från vardagsrummet var nämligen "kukarsle!"
Men en dag som denna kan jag inte hålla mig.
Så här är det:
Jag har alltid varit en jättesopa när det kommer till alla slags tv-spel. Till exempel så har jag inte gjort ett enda mål sedan 1997 på de olika fotbollsspelen som finns till Playstation och Xbox. Inte ens de gånger mina polare släppt kontrollerna för att roat se på när jag stångat mig blodig mot ett försvar bestående av artificiell intelligens har jag lyckats.
Ett handikapp som fått mig att avstå alla sorters utmaningar som kommit min väg när det gäller tv-spel.
I dag gav jag dock efter.
Brorsan hade ingen att spela mot så jag ställde upp för att vara snäll.
Som tack fick jag ett hånflin och en omotiverad segergest kastad i ansiktet så fort han hade gjort sin första touchdown.
Man tackar.
Men i stället för att slå brorsan på armen och ge upp så fortsatte jag.
Och som jag kämpade.
När det var över och krutröken hade lagt sig stod jag där. Som en vinnare.
Gud så underbart det kändes.
Under tiden hade Gurkan anslutit till gemenskapen och han var imponerad. Han sa det inte. Men jag såg det i hans ögon. Framförallt så tror jag att han uppskattade mitt sätt att hantera framgången. Inga skrik. Inga hån. Bara ett stort leende.
Sedan var det dags för NHL -08.
Ett annat spel jag fått agera strykpåse i alltför många gånger.
Eftersom vi var tre stycken idrottsmän vid det här laget så valde vi att köra strafftävlingar, en mot en, där vinnaren stod kvar.
Efter sex raka segrar hade jag fått mitt sällskap i lill-gungning.
Efter tio var de ångandes.
Efter tolv krävde de att jag bytte dosa med dem. Den de använde var tydligen inte bara rosa. Den glappade också.
Så vi bytte.
Och jag vann - igen.
Något som mottogs sisådär.
Gurkan for hem och brorsan vägrar fortfarande prata med mig. Just nu sitter han och löser lätta sudokun i Sundsvalls Nyheter och försöker att lugna ner sig.
Jag tror inte det går så bra.
Det senaste jag hörde från vardagsrummet var nämligen "kukarsle!"
Såja!
Ännu ett nummer av Sundsvalls Nyheter är skickat till tryckeriet. Efter en ruskigt lång och intensiv onsdag fixade vi till finliret i dag. Blev ganska bra tror jag.
Nu ska jag snart dra inåt stan och käka lunch med brorsan, Lundberg och Lill-Häsche. Därefter blir det några timmars sömn innan kvällens arbetspass i Eon Arena.
Fan. Vem hade kunnat tro att det skulle bli en grovarbetare av en annan? Inte jag i alla fall. 70 timmars jobb i veckan tär på psyket. Tur man får hyggligt betalt i alla fall.
Fast det vete fan om jag inte ska lägga ner ett jobb. Det som stjäl mest timmar. Enligt mina beräkningar skulle jag bara behöva jobba 25 timmar i veckan då och få mer än fullt betalt.
25 timmar låter lagom.
Tänk att få sova ut varje morgon. Ta en starkölslunch. Spatsera lite på stan. Och sedan jobba lite.
Var säger jag upp mig?
Till sist skulle jag bara vilja säga att Jofas Ufo gör sig bättre i verkligheten än på bild.
Nu ska jag snart dra inåt stan och käka lunch med brorsan, Lundberg och Lill-Häsche. Därefter blir det några timmars sömn innan kvällens arbetspass i Eon Arena.
Fan. Vem hade kunnat tro att det skulle bli en grovarbetare av en annan? Inte jag i alla fall. 70 timmars jobb i veckan tär på psyket. Tur man får hyggligt betalt i alla fall.
Fast det vete fan om jag inte ska lägga ner ett jobb. Det som stjäl mest timmar. Enligt mina beräkningar skulle jag bara behöva jobba 25 timmar i veckan då och få mer än fullt betalt.
25 timmar låter lagom.
Tänk att få sova ut varje morgon. Ta en starkölslunch. Spatsera lite på stan. Och sedan jobba lite.
Var säger jag upp mig?
Till sist skulle jag bara vilja säga att Jofas Ufo gör sig bättre i verkligheten än på bild.
M(assa)O(omöjligt)M(iffo)S(kit)
Ojojoj, vilken pärs! Försökte just registrera ett bolag på foretagsregistrering.se, och det var lättare sagt än gjort kan jag be om att få berätta.
Efter en timme var jag inte ens i närheten av att vara färdig. Faktum är att jag fortfarande var kvar på avsnittet där man väljer namn. Man vill ju ha ett tufft namn liksom. Eller tufft. Det ska vara fyndigt i alla fall.
Me Incorporated, Hedersgurra Enterprises och The Tagtstrom Group var tre av mina alternativ (storslagna namn på pyttesmå företag är det senaste).
So far so good.
Sedan fick jag skriva min adress ett gäng gånger och därefter författa en verksamhetsbeskrivning innan det var dags för det riktiga kraftprovet.
Moms och skatt och skit!
Efter tre minuter hade jag ögnat igenom sidan och sedan stängt ner den.
Jag måste anlita en revisor.
Eller kan du verkligen sånt här, Macke?
Efter en timme var jag inte ens i närheten av att vara färdig. Faktum är att jag fortfarande var kvar på avsnittet där man väljer namn. Man vill ju ha ett tufft namn liksom. Eller tufft. Det ska vara fyndigt i alla fall.
Me Incorporated, Hedersgurra Enterprises och The Tagtstrom Group var tre av mina alternativ (storslagna namn på pyttesmå företag är det senaste).
So far so good.
Sedan fick jag skriva min adress ett gäng gånger och därefter författa en verksamhetsbeskrivning innan det var dags för det riktiga kraftprovet.
Moms och skatt och skit!
Efter tre minuter hade jag ögnat igenom sidan och sedan stängt ner den.
Jag måste anlita en revisor.
Eller kan du verkligen sånt här, Macke?
Ninja eller samuraj?
Jag tänkte skriva ett långt inlägg om varför jag mycket hellre skulle vilja vara en ninja än en samuraj. Men halvvägs tappade jag lusten och raderade hela skiten.
Ni får hålla till godo med bevisföremål A så länge:
